Förlossningsdrama!
Tisdag 5 maj 2009
I måndags fick jag Twilight-filmen i brevlådan och blev naturligtvis överlycklig över att den kom så snabbt. Nästa dag var jag inte lika glad, för nu var jag inte längre spänd inför att titta i brevlådan. När jag kom från bussen hade jag lurar i öronen och var fullastad med skolgrejer och gymnastikkläder. Jag svängde in på vår uppfart och fick se mamma och mina två bröder stå på bron lutade ver något. Min första tanke var faktisk den höggravida katten som är till hälften vår; jag tänkte att de kanske höll på och rensade för att hon skulle ha någonstans att föda. Vad jag inte anade var att när jag anslöt mig till dem skulle jag få se en liten slemmig klump halvvägs i och halvvägs utanför katten. Herregud hon föder ju!
Ungen ploppade ut och katten började genast slicka den. Det var en röd. Hon var inte förstföderska, men det var ändå coolt att se hur bra hon klarade det. När jag undrade varför hon låg på en kudde på bron fick jag en någorlunda förklaring. Kattskrället hade naturligtvis försökt föda på vårt tak från början. Vi hade fruktat det, eftersom hon hade smugit omkring runt vår påbörjade utbyggnad i några dagar. Min ena lillebror fick i alla fall ner henne därifrån, med följden att hon hoppade upp i hans säng och lade sig på hans kudde. Då hjälptes alla åt att bära ner henne på kudden och hon började föda. Det var då jag kom. Eftersom jag var den enda som hade skor fick jag i uppgift att hämta en låda att placera katten, ungen och kudden i så att vi kunde flytta in dem. Sedan blev mamma och brorsorna tvugna att åka eftersom de hade en del ärenden att uträtta och jag var den som stannade kvar hemma.
En halvtimme senare kom nästa unge. Den hade en annorlunda färg, lite sandaktig. Så snart den var renslickad och någorlunda torr började båda dia och jag ringde familjen och rapporterade. Ytterligare en dryg halvtimme senare kom en till röd, men när den inte rörde sig på 20 minuter var det självklart att något var fel. När kattmamman vände sig bort från den lyfte jag upp den och upptäckte att skalpen saknades. Den var antingen inte utvecklad eller så hade p-pillerna som katten hade fått i fel dos ett finger med i spelet (det var ett missförstånd mellan kattens riktiga ägare och oss). Även det ringde jag och meddelade samtidigt som en kompis kom hem till mig efter att ha fått ett ivrigt SMS från en viss person... (=mig)
Hon bevittnade nästa kattunges födelse, den här gången var det en svart med lite röda och vita tecken. Efter det förra missödet var vi oroliga att det kanske var slut på lyckliga födslar, men det här gick fint! Nästa unge var ocks röd och levande, och likaså den sjätte. När alla tre röda var torra hade vi redan misslyckats med att urskilja dem...
Det kom en till röd innan allt var slut, en liten, tanig och förvriden stackare. Just när den klassades som död öppnade den munnen och gav till ett väsande. Min kompis flög två meter upp i luften av ren förskräckelse. Inom den närmaste timmen fortsatte ungen att kämpa och andningen förbättrades avsevärt från en väsning var tionde sekund till någorlunda jämna andetag. De återstående problemen var att den var förvriden, inte kunde pipa och saknade direflex. Vi förskte hälla i den lite grädde blandad med vatten, men det den faktiskt fick i sig bubblade bara upp ur nosen.
Onsdag 6 maj 2009
Sistnämnda dog någon gång under natten, det var förmodligen bäst så, och de övriga lever och frodas. De är ulliga och gulliga och jag har bestämt mig: Jag vill bli veterinär!
Födelsetabell 5/5-09
Tid Färg
15.05 Röd
15.35 Sand
16.10 Röd
16.50 Svartspräcklig
17.18 Röd
17.35 Röd
18.13 Röd
I måndags fick jag Twilight-filmen i brevlådan och blev naturligtvis överlycklig över att den kom så snabbt. Nästa dag var jag inte lika glad, för nu var jag inte längre spänd inför att titta i brevlådan. När jag kom från bussen hade jag lurar i öronen och var fullastad med skolgrejer och gymnastikkläder. Jag svängde in på vår uppfart och fick se mamma och mina två bröder stå på bron lutade ver något. Min första tanke var faktisk den höggravida katten som är till hälften vår; jag tänkte att de kanske höll på och rensade för att hon skulle ha någonstans att föda. Vad jag inte anade var att när jag anslöt mig till dem skulle jag få se en liten slemmig klump halvvägs i och halvvägs utanför katten. Herregud hon föder ju!
Ungen ploppade ut och katten började genast slicka den. Det var en röd. Hon var inte förstföderska, men det var ändå coolt att se hur bra hon klarade det. När jag undrade varför hon låg på en kudde på bron fick jag en någorlunda förklaring. Kattskrället hade naturligtvis försökt föda på vårt tak från början. Vi hade fruktat det, eftersom hon hade smugit omkring runt vår påbörjade utbyggnad i några dagar. Min ena lillebror fick i alla fall ner henne därifrån, med följden att hon hoppade upp i hans säng och lade sig på hans kudde. Då hjälptes alla åt att bära ner henne på kudden och hon började föda. Det var då jag kom. Eftersom jag var den enda som hade skor fick jag i uppgift att hämta en låda att placera katten, ungen och kudden i så att vi kunde flytta in dem. Sedan blev mamma och brorsorna tvugna att åka eftersom de hade en del ärenden att uträtta och jag var den som stannade kvar hemma.
En halvtimme senare kom nästa unge. Den hade en annorlunda färg, lite sandaktig. Så snart den var renslickad och någorlunda torr började båda dia och jag ringde familjen och rapporterade. Ytterligare en dryg halvtimme senare kom en till röd, men när den inte rörde sig på 20 minuter var det självklart att något var fel. När kattmamman vände sig bort från den lyfte jag upp den och upptäckte att skalpen saknades. Den var antingen inte utvecklad eller så hade p-pillerna som katten hade fått i fel dos ett finger med i spelet (det var ett missförstånd mellan kattens riktiga ägare och oss). Även det ringde jag och meddelade samtidigt som en kompis kom hem till mig efter att ha fått ett ivrigt SMS från en viss person... (=mig)
Hon bevittnade nästa kattunges födelse, den här gången var det en svart med lite röda och vita tecken. Efter det förra missödet var vi oroliga att det kanske var slut på lyckliga födslar, men det här gick fint! Nästa unge var ocks röd och levande, och likaså den sjätte. När alla tre röda var torra hade vi redan misslyckats med att urskilja dem...
Det kom en till röd innan allt var slut, en liten, tanig och förvriden stackare. Just när den klassades som död öppnade den munnen och gav till ett väsande. Min kompis flög två meter upp i luften av ren förskräckelse. Inom den närmaste timmen fortsatte ungen att kämpa och andningen förbättrades avsevärt från en väsning var tionde sekund till någorlunda jämna andetag. De återstående problemen var att den var förvriden, inte kunde pipa och saknade direflex. Vi förskte hälla i den lite grädde blandad med vatten, men det den faktiskt fick i sig bubblade bara upp ur nosen.
Onsdag 6 maj 2009
Sistnämnda dog någon gång under natten, det var förmodligen bäst så, och de övriga lever och frodas. De är ulliga och gulliga och jag har bestämt mig: Jag vill bli veterinär!
Födelsetabell 5/5-09
Tid Färg
15.05 Röd
15.35 Sand
16.50 Svartspräcklig
17.18 Röd
17.35 Röd
I miss them
När vi började sjuan ordnade min fröken så att vi fick börja brevväxla med en klass i Porto Torres, Sardinien. Då anade vi inte att det skulle bli som det blev. Drygt ettochetthalvt år senare, dvs den 22 april år 2009 kom de och hälsade på oss i Myrsjskolan i Nacka. Det blev så hemskt mycket roligare än vad vi hade väntat oss! Vi hade olika aktiviteter i princip varje dag, tex Gröna Lund, och ett par middagar med familjen.
Söndagen den 26 april ägde min konfirmation rum, alltså fick de två tjejerna som bodde hemma hos mig, Chiara 1 och Chiara 2, följa med.
När italienarna på onsdagen åkte hem grät större delen av oss och enda anledningen till att vi släppte iväg dem var att vi kommer till de i september. Det har inte gått en dag sedan de åkte utan att vi har chattat med dem på antingen Facebook eller MSN och så kommer det förmodligen förbli!
/LunarEclipse
Gröna Lund
lördag 25/4 kl 21.30
Söndagen den 26 april ägde min konfirmation rum, alltså fick de två tjejerna som bodde hemma hos mig, Chiara 1 och Chiara 2, följa med.
När italienarna på onsdagen åkte hem grät större delen av oss och enda anledningen till att vi släppte iväg dem var att vi kommer till de i september. Det har inte gått en dag sedan de åkte utan att vi har chattat med dem på antingen Facebook eller MSN och så kommer det förmodligen förbli!
/LunarEclipse
Gröna Lund
lördag 25/4 kl 21.30
Pennan
Pennan är starkare än svärdet
Pennan är starkare än allt
Essentiell
och
Profitabel
För mig, javisst, för allihopa
För luft för hav för land
För eld för universum rymden
För allt förgät mig ej
För allt för allt för allt
Men kanske mest
För dig
Pennan är starkare än allt
Essentiell
och
Profitabel
För mig, javisst, för allihopa
För luft för hav för land
För eld för universum rymden
För allt förgät mig ej
För allt för allt för allt
Men kanske mest
För dig
Fight
You said fight
I fought
You didn't
I fought
You didn't
